you know i'm no good

Jag tycker allting är så fint nu, ni vet precis i början av skolan då ingenting egentligen riktigt kommit igång som det ska och man mest glider runt och gör ingenting fast man låtsas som man är upptagen med massor just för att verka lite viktig.

jag var och dansade för första gången nu i höst idag och jag tycker om det så mycket, det är verkligen något speciellt det där. Efter tio år har jag fortfarande inte tröttnat på att cykla ner till danslokalen och gruppen var liten nu i höst. Jag gillar det, det är mysigt på någotvis. På vägen dit idag hände något med cykeln och den vägrade trampa mer, så när jag skulle hem fick jag gå och släpa på den gamla cykeln hela vägen, vilket inte var allt för jobbigt.

Amy WinehouseDet är många som verkar ha ett neutralt humör nu för tiden, liksom man ska aldrig tro att man är bättre än någon annan och man ska inte vara för glad och man ska inte vara för arg osv jag tror ni fattar hur jag menar. Man ska anpassa sig efter alla andra, som i sin tur också anpassar sig och det är så typiskt det där, vi är nästan för svenska för vårat eget bästa. Och har ni tänkt på hur det bara verkar vara vi som är sådana?

Är man arg så tycker jag att man ska visa det, är man glad så ska man visa det också, jag tror vi hade sluppit många missförstånd på så sätt. Jag tycker till exempel så mycket är så fint, det är små små saker som får mig att le och jag tror folk kan tycka att jag tänker för mycket på detaljer runt omkring. Men jag vill ju att folk ska förstå vad jag menar, även fast det inte alltid blir så. Det behövs liksom inte femhundrafemtiofem komplimanger och klappar på axeln för att jag ska klara mig, det räcker med någon förstår mig, några gula löv och en miss Winehouse som sällskap på vägen. För jag vet att finna charm i en trasig kakstad kan vara svårt ibland, men det går om man försöker.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0