Rachel&Cali

Jag vet inte riktigt om jag är on to something eller om jag har fel. Men jag tror mig minnas att jag var klokare när jag var mindre. Att jag hade allting klart i huvudet. Det var som glas därinne.

Min prins är så fin på att pigga upp mig, han överraskade mig med att ha köpt en bok till mig. Berättade att han gick jättelänge och läste bak på en massa böcker för att hitta en som passar mig. Bara det gör boken värd att älska. På självuppiggningsfronten ligger städning då jag får för mig att det ska göra allting bra och städar maniskt hela huset och när jag är färdig tre timmar senare så bryter jag ihop för jag vet egentligen att det inte gör den minsta skillnad. Inte ens lite. Inte ens en smula för vad gör fem kilo grus på hallgolvet och hår i golvbrunnen och ovattnade blommor? Ingenting.
.
Det var inte ens glas, det var kristall nu när jag tänker efter och vad är det nu?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0