Something good can work

Jag läser så mycket böcker. Jag fullkomlig slukar böcker, det är underbart. Vill läsa alla bra böcker i hela världen, vill ha som ett eget bibliotek hemma där jag kan vraka och välja som jag vill.

Vet inte om det är någon annan som känner som jag men ibland har jag svårt att skilja på om jag läst något eller om jag faktiskt varit med om det själv. Samma sak om jag drömmer något så får jag ofta för mig att det faktiskt har hänt tills jag liksom kommer till det ögonblick då jag måste fundera över situationen och efter mycket om och men fram till att det antingen var en bok eller en dröm och alltså inte är deja vu.
Känner mig som vanligt vilsen på "vad ska jag göra nu" - planet och ännu en gång kommit fram till att det är bara att chansa. Liksom jag hade ingen som helst aning om att jag faktiskt har en skaplig sångröst och att jag skulle älska att gå musikprogrammet och lära mig att inte bara lyssna på musik utan även att känna musik om jag inte fått för mig att jag skulle söka. Bara sådär out of the blue kom jag på det. Och var jag inte livrädd på ansökningsdagen? Jo. Jag kommer ihåg att jag var så fruktansvärt rädd att jag inte kom ihåg att jag sett någon av de som sen blev min klass under hela ansökningsdagen när dom in fact satt i samma rum som mig. Varenda en. Hade jag inte chansat hade jag aldrig hittat den delen av mig själv och nu känner jag att jag vill bara chansa och chansa och chansa.
Men vad är det jag ska chansa på?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0