Svart, vitt och allt däremellan. Årets bästa skiva, har aldrig varit med om något liknande.

Den här staden är död, låt oss måla den röd.
Låt oss måla den blå, det får bli vad det blir.
På en öde perrong står en kub i betong,
ingen ser vad det står men den sägs vara fin.
Vi blir trampade på men vi fortsätter gå,
ingen vet vad det är men vi bär våra ärr.
Den här staden är död, låt oss måla den röd.
Låt oss måla den blå. Vi är bättre än grå.♥

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0