The Metal beatles

http://notmtv.tv/?x=watch&v=otbwkl009
"Mens music, girls haircuts."

Joshua Radin sitter i en sandlåda och ser liten ut fast han inte är det. Kanske är det det han vill, när han tittar på folk ifrån sitt tak

I can't get to bed but i'm really tired, the things in my head you used to admire. In your sundrenched world.
It couldn't be worse, don't bother asking. And here comes the nerves while I'm trying to bask. In your sundrenched world.


Det börjar bli mörk här redan vid fem nu och mitt huvud hinner inte alls med när det bli ännu en kväll av att redigera bilder och känna sig lite extra hopplös. Jag tycker inte om det och det kan vara svårt att bo i någons hjärtslag när man tvunget måste dela dom med någon man inte tycker om, jag vet precis men jag hoppas det är okej. Jag släpper inte någon.

Pretty please just tr-tr-trick me

Idag har jag varit med vackra flickor i stora staden och fikat i Villekulla, vi åt kakbuffé och hallonpajen syntes upp över öronen på oss när vi några timmar senare tog vagnen hemåt.
Vackra flickor, tack.

Hemma redigerar jag bilder och läser böcker av någon jag aldrig hört talats om för jag har ett fem centimeters hål i mitt huvud som inte blir mindre. Tvärtom och jag längtar tills bror kommer hem för jag får höra på så mycket nu för tiden. Jag vill inte prata om tapeter, förklara hur saker fungerar eller höra om telefonsamtal som inte var till mig. Jag vill bara bli lämnad ifred.


the fight for you is all i've ever known.

Flickan jag inte vet något om går mig redan på nerverna.


Haligh, haligh, a lie, haligh / scavanger hunt 4

Hösten ligger mig nära om hjärtat, både för att jag sett det krasa sönder emot blöta löv en gång för längesedan och jag grät i vad som kändes som år och för att vädret och jag har ett sånt där hata/älska förhållande. Det har vi nog alltid haft, i alla fall så länge jag kan minnas och igår när jag satt på bussen hem ifrån stora staden och en biosalong fylld med småtjejer som skrek sig hesa pga en viss amerikansk sjungande pojke, så tänkte jag på att Jokk minsan fyllde år och att allting har gått så fort och att längesen inte var så längesen ändå.


Och jag tror det finns en gud, eller bara någon som kanske fått en extra plats någonstans och jag tror att han är snäll. Han har nog egentligen inte någonting med boken att göra, och att det är många konflikter som startats på grund av honom är något av de saker som gör att världen hela tiden lyckas krympa i mina ögon. Kanske i hans med.


Höstmixtape;

Haligh, haligh, a lie, haligh - Bright eyes

Suicide season - Bring me the horizon
In loving memory - And then i turned seven

Recovery - Funeral for a friend

I väntan på stormen - Navid modiri och Gudarna

Seven years (acoustic) - Saosin

Silhoyettes (all eyes above) - Rookie of the year

Snow brigade - Mew


Voilá.


I väntan på stormen (som redan är här och har varit i sexton dagar)

Apornasarmé
Det var en fin helg vill jag lova, det var stiliga karlar och apmasker skyhigh. jag har en bloggsvacka för er som undgått att märka det, men sen är det körigt gånger femtusensexhundra i skolan också, vi ska nämligen kunna intervaller och gramatik tills på torsdag och fredag. Engelska och musikteori. Jag hoppas ni känner vilket party vi har här i kakstaden atm, på fredag slutar iallafall skolan för nu. Sju hela dagar kan jag sova sen. Lite som gud, fast han bara sov en.

I swear that you don't have to go I thought we could wait for the fireworks, and I thought we could wait for the snow to wash over Georgia and kill the hurt

Det regnar, det regnar, det regnar och staden börjar bli sig lik efter en solsvacka på en sådär fjorton hela dagar. Det är mycket för att vara såhär års ska ni veta. Idag gick jag till skolan i bara klänning, leggings och en kofta, kylan har helt enkelt inte hittat hit riktigt än och jag går och längtar. Det stör mig att tiden går så sakta då. På lördag ska iallafall jag&Jens och titta på Navid&Gudarna, halleluja.

Jag får mail ifrån Japan som säger att Storebror mår bra, han har köpt en gul bas och dricker melonfanta i mängder våran mamma skulle gråta ögonen ur sig för om hon bara visste. Han cyklar Koshis gator på en silvrig cykel som skulle kunna vara vilken svensk tioårings som helst och bland alla gigantiska spindlar och stora reklamskyltar hoppas jag att han saknar mig lika mycket som jag saknar honom, hela tiden.

Imorgon ska jag träffa Bää innan hon åker till Luddis och jag hatar att jag&hon inte kommer hinna ses mer än någon timma. Men en timma är en timma och all tid med Bää är bra, hon är mina allra bästa vän. 
 Idag har jag bakat kakor och städat och jag är så glad att du är min, Emil.

Across the Universe / genom universum

Hela mitt inlägg på en sådär trettiofemtusensexhundra ord försvann då "sidan kan inte visas". Jag skrev om en film jag såg i helgen och hur fin jag tyckte den var trots att det faktiskt var en musikal och att det finaste nog var i slutet då de log fast kriget inte var slut men då det egentligen inte spelade någon roll längre för dom var tillsammans igen efter att ha bråkat och tappa bort sig i varandra för att i samma veva komma ifrån varandra. För dom var det nog som ett krigsslut iallafall. Det var en engelsk pojke, en amerikansk flicka och en revolution som inte bara rörde vietnam kriget utan även pojken, flickan i england som han lovade han skulle skriva till varje dag, hans pappa som inte visste att han fanns och den amerikanska flickan som hade en pojkvän som dött i kriget och en bror som var påväg dit själv. Filmen var baserad på the Beatles låtar och söta pojkar och vemodiga flickor vill jag faktiskt säga gjorde låtarna bättre än Beatles själva då jag som inte är mycket för dom i vanliga fall sitter och lyssnar på soundtracket.


Nu är den här.

Navid Modiri & Gudarna


Äntligen.

I staden växer inga blommor

jag har skrivit sönder femhundratusen sidor utan att veta riktigt varför och nu när jag läser dom i efterhand tänker jag att jag nog inte visste mycket alls när jag var tretton år, en och femtiotre och brunhårig.

Imorgon börjar jag på femhundratusen till och om några år kommer jag sitta och läsa och tänka att då var jag sjutton, en och sextio fem, vitblond och trött. Mindre blåögd men fortfarande lika grönögd som jag alltid varit.

INVADE TV



Matt&Oliver på Invade tv, mitt favoritklipp!
(som om någon bryr sig anyways)
är det så att någon skulle vilja se resten så kommer dom som i en lista efter att klippet är slut. Enjoy!

SUiCiDE SEASON 5 - we stare at broken clocks

Jag saknar bandet, jag saknar den röda lokalen med äckliga soffor och jag saknar att repa.

Och vi visst var vi på väg någonstans när det skar sig. Orden satt liksom där i halsen på oss allihopa, men inte någon av oss hann få fram dom i tid och nu är vi här. Var och en för sig, på olika håll. Det känns som vi tagit slut för längesen.


Jag tänker på att jag slösar tid på nästan ingenting och att jag borde göra någonting annat men när jag tänker på vad det andra är så är det helt tomt, jag kommer inte på någonting. Jag vet inte vad jag ska göra när skolan och allt annat tar slut. Vad jag däremot vet är att hösten inte bara är regn och för tunna kläder, det är nog inte ens en årstid. Det är bara nostalgi.


SUiCiDE SEASON 4 - Kerrang!

After the quakeJag blir inaktiv så lätt, för jag liksom glömmer bort och skriver ner allting på andra ställen där jag ser det så jag blir påmind hela tiden så jag aldrig ska glömma. Ni kanske vet hur jag menar, bloggen lär jag inte bära med mig varje dag tills den dagen jag tappar det och inte kan skriva längre, men det lär jag göra med allt annat.

Efter skolan igår träffade jag Henrik och jag och han åkte in till stora staden för att införskaffa saftig bas sträng vilket gick bra och det var allt för längesedan vi sågs, han&jag. När jag kommit hem och sovit på soffan en stund promenerade jag till Bää och la mig i hennes bottenlösa, väldigt söta säng och slappade. Efter någon timma ringde mor min och jag åkte med min kära far och handlade, för han ville så gärna ha hjälp med det. Så det gjorde jag och där gick vi, jag&pappsen min med en kundvagn ute då det blixtrade, åskade och regnade. Allt på samma gång, och vi blev inte träffade av mer än femhundratusen regndroppar.

Idag har jag, Becz0r och Joss varit hurtiga och gått med stavar precis som de gamla tanterna gör. Fast vi gjorde det såklart tusen gånger bättre. Sen var mamma världens sötaste och köpte hem den nya Kerrang! till mig, och jag har aldrig varit så stolt över pojkarna som nu men jag går in djupare på det en annan gång. Det viktiga var att jag blev glad och att det kändes. Kanske är det inte vi som behöver hösten, det är den som behöver oss.

Btw, jag läser after the quake av Haruki Murakami, det borde ni också göra. 

SUiCiDE SEASON 3 - No need for intruductions, i've read about you on the back of toilet doors

Idag har jag varit i stora staden och letat kläder men det finns liksom aldrig riktigt någonting fint såhär på hösten. Höst i all ära, det vet ni men kläderna är så tråkiga att man tror man ska spy om man bara får se en enda brun stickad kofta till. När jag kom hem låg där en inbjudan till mig ifrån en vackert flicka till något hon kallar "Swap your clothes" vad det innebär vet jag inte riktigt, men det låter riktigt fint. 

och när jag är glad tar jag tandtråd innan jag borstar tänderna, jag äter onyttigt och åker buss till stora staden trots att jag varit i skolan väldigt länge. Allt sånt borde man egentligen göra när man inte riktigt vet, för man somnar alltid mycket bättre när man inte har något smuts emellan tänderna.


Ps. mail i min inkorg, storebror mår bra. Det gör jag med, puss.

RSS 2.0