och så åker han, med tåget.

det finns en serie,
jag kommer inte ihåg vad den heter just nu,
men den är bra.

och vad den heter är inte viktigt,
låt mig tänka,
ge mig 2 sekunder.

den är bara så skön,
och det är sånt jag vill läsa.
varför finns det inte fler,
som skriver sådär.

"han har haft ett liv en gång. eller, någon har haft det.
Han kanske bara hyr, i andra hand."

Ronja heter den,
nu när jag tänker efter
och ja, det är en serie.
inte en bok,
inte en diktsamling.

en serie.

med bilder, färger,
tja, hela grejen.

så ja,
jag creddar Ronja berge.


vinden har kommit in i sin andra andning och

det här får räcka,
jag hoppas ni förstår.
det gör jag.

back to the street, down to our feet
losing the feeling of feeling unique.
Do you know what I mean?
back to the place where we used to say,
"man it feels good to feel this way" 

Anchor come and drag me down.

jag är rädd
inför muskteoriprovet
på torsdag.

töntigt men sant,
fail-fail-fail.

det blir varmare,
trots att vi bor så nära havet.
jag tror att blåsten,
börjat ta slut.

it's all good.

nu ska jag ta itu med musikteorin,
trots att jag nästan inte fattar.
jag tror jag ska fråga någon.
för det är det balla kidz gör.

små saker,
gör mig glad.

marching to the heartbeats

jag borde kanske inte
vara så ironisk som jag istortsett alltid är.
men nu har jag svårt för att sluta
jag vet inte hur jag lägger min betoning
och det kanske var reaktionen
som gjorde att jag vant mig in i det.

hur som helst
mamma fyller 50 på onsdag,
jag ska bli bättre.

jag är
dum.

förlåt.


start something

vissa stannar längre än va de skulle göra
ifrån början.

kanske är det för länge.
eller kanske inte tillräckligt iallafall.

någon hastar för att hinna med livstider på veckor, timmar och månader.
jag trampar på samma ställe,

kanske har det bildats som en liten mur
runt mina fötter.
av
sand&lera.

kanske är det cement,
kanske inte.

vem bryr sig? inte jag.

beatdown in the hey of happy

rebeccza uppmärksammade idag
att jag blivit ganska inaktiv här,
jag bevisar nu motsatsen.
det är bra.

vissa är som fucking rabies,
jag klarar inte av dom.
helt värdelöst.

som vädret ungefär.

I'm either calling it quits or you're calling me out.

cell terapi

jag är nog
ett hopplöst fall.

men jag
är här,

och det är ju alltid,
något.

merry happy

det är inte längre alla hjärtans dag,
den tog slut för precis 37 minuter sen.
nu är det ett helt år kvar,
tills nästa gång.

några älskar den
mest hatar den.
och eftersom dagen nu är över
så kan man utan problem prata om saker,
som på alla hjärtans dag bara blir fel.

för vem sitter inte och suckar
när människa efter människa laddar upp bilder på hjärtan,
och skriver om hur ensamna dom är,
just idag.

jag läste va Josefin skrivit i sin bdb, om hur hon ser på 14 februari.
och hon har så himla rätt,
långt ifrån många är så ensamna som dom påstår sig vara.
för de flesta har någon,
oavsett om det är en vän,
eller mer än så.

Jag antar att alla vet, hur det är att känna sig ensam,
när det är fullt med folk omkring.
Något värre finns knappt, om ni frågar mig.
och det finns folk som tar bort den där känslan,
och som skapar som en fristad runt en,

dom klamrar man sig fast vid,
oavsett om man orkar,
eller inte.

och vissa

tappar man ändå,
trots att man gör allt man kan.
och kanske, lite till.

fast nej, man tappar inte
man förlorar.

hur som helst, vad jag menar eller iallafall försöker komma fram till
är att folk borde tänka mer på vad dom har,
än på vad dom
inte har.

och till alla jag tycker om;
dancing at discos
eating cheese on toast
yeah, you make me merry make me very very happy.

puss :*


Amidst the eulogies of bliss, who will know what i know about you?

RATM till hultsfred,
och det känns så himla bästa samtidigt som jag faktiskt hade tänkt
att dissa hultsfred.
fram tills nu.

woahwoah,
det är insane.

Rom byggdes inte på en dag, men det brinner ner på en natt.

image4

Rom byggdes inte på en dag, men det brinner ner på en natt
Rom byggdes inte på en dag, men det brinner ner på en natt
Rom byggdes inte på en dag, men det brinner ner på en natt
Rom byggdes inte på en dag, men det brinner ner på en natt
Rom byggdes inte på en dag, men det brinner ner på en natt

sjunker det in?



om inte,
så kanske det borde.


save

bra humör,
men jag har svårt att placera människor,
just idag.

jag har ont i huvudet.
och mamma vill ta mig till läkaren.
hon tror det är fel på mina bihålor.
vi har redan tid för min hals,
och knät var jag för förra veckan.

och angående det, är jag rädd.

and i guess
i am blessed
but sometimes it's just hard to see it,
as such.

jag tror jag blivit tråkig.
sug.

darling dear, get a grip.

det finaste vädret på månader
och jag är sjuk och sitter inne.
sämst på hela veckan.

jag tror inte ens att det blåser,
ens lite lite.

någon tycker illa om mig.
sweat the battle, before the battle sweats you.

Åhhååhh

det blir aldrig som man tänkt sig,
och det gör mig sur.
för det är något så onödigt
tröttsamt.

speciellt i längden.

och att vi haft problem med humöret i släkten
det har jag väl alltid vetat.
men inte att det smittat av sig,
på mig.

har någon hört nåt om hurricane?

"visst känns det fint att va vid liv",
trots att klumpen i halsen växt under natten,
och jag trodde jag skulle dö imorse.

men jag lyckades på nått sätt
hosta  fram lite luft.
och kippa efter andan,
över handfat.

sen att jag under natten, fått en röst
som skulle kunna tillhöra vilken 13-årig pojke som helst
är väl inte,
charmigast i världen. 

men vem bryr sig,
imorgon är jag tillbaka.
tänk på det.


jag brukar inte tänka på dig, bara idag.

jag har inget immunförsvar,
det dog ungefär
januari 06.

och sorligt nog,
trodde jag att det skulle komma tillbaka,
men 2 år senare så märker jag ju,
att det har det inte.

idag har jag varit på ikea,
och förstått att det är en ondskans plats.
inget bra, händer i samband med det.

i halsen sitter en klump,
det kliar,
jag blir galen.

and with her came the birds.

leave










me





here.

idag har ju varit ganska sämst.
den som säger emot
ljuger.

RSS 2.0